Mina tårar slutar inte välla ut. Läste igår om det tragiska (fruktansvärt hemska) mordet i Sverige. Ett 4-årigt litet barn hade försvunnit från en lekplats och hittades senare mördad i närskogen… Hur? Varför? Vem? Hur kan nån? Vad har ett litet barn gjort för ont för att bli mördad?
Livet är fullt av hemska öden.
Kommer ni ihåg baby P som blev misshandlad av sin mamma med pojkvän under hela sitt korta liv och till slut misshandlad till döds - och ingen brydde sig?
Kommer ni ihåg alla de unga flickor som blivit kidnappade av sjuka människor och tvingats leva i fångendom och föda sina kidnappares barn?
Kommer ni ihåg barnen från vissa religiösa sekter som måste “ge sig” för de äldre i sekten?
Kommer ni ihåg alla de barn som måste leva i skuggan av en eller båda föräldrars missbruk och/eller våldsamma leverne?
Kommer ni ihåg de barn som får djupa sår av kompisarnas(?) mobbning på skolgården?
Kommer ni ihåg barnen som går hungriga, utan kläder. Barnen som är sjuka. Barnen som försöker sona sina föräldrars synder. Skammen! Sorgen! Ensamheten!
Kommer ni ihåg det lilla barnet som blev brutalt mördat av två unga pojkar?
Världen är grym. Men då det gäller ett barn som är lika gammalt som mitt, ett barn som kunde ha varit mitt för min 4-åring springer ofta sin väg, så tär det även djupare!
Mina varmaste tankar går till den mördade pojkens familj och nära i deras tröstlösa sorg!
